När blir det "retro" och när blir det "nytt" - är inte det en bra fråga, så säg?
Man hade nå'ra "findejtar", efter att hela färdtjänstens och "tjocka-Karlsson-på-taket"- gänget ockuperat besökslistan. :)) Det är findejtarna, in spe, som gör man får självförtroende dejta de andra. :))
Sen fick man "man i vit rock" som "flirt", på ännu en annan sajt.
Det vimlar av både män och dating-sajter, men männen som väsen, som någonting mysigt, finns ju inte där, när man behöver dem precis. Och till vad behöver man den besökslistan, i vilket fall?
Inte vet jag om det var "målare från Växjö", eller "läkare från Varberg", jag mest ville ha som sällskap, in på småtimmarna. Så det blev öl, kaffe och cigarrett &co - d v s Sveriges Radio&TV, med amerikanska urdåliga filmer på, som vanligt.
Klockan 11:48, i skrivandets stund, idag, har Varbergläkaren läst mitt mail. Jag föreslog skype. Ser bra ut att få några uppdaterade kontakter, där i alla fall.
S var visst och snokade inne på skype (han håller på med någon konstig begäran om att jag ska "skypa" (så han får onanera billigt i andra änden, förmodar jag, så han blir "fit for dating without his pants getting wet") - och då såg han ju, att jag inte heller jobbat med de andra deltagarna, sen förra hösten. Med det är han nog nöjd. Han vill inte att någon ska framstå som mer värdefull, än han själv. :))
Han ville visst hjälpa dem med sin programmeringskonst, men blev inte särskilt eftersökt så länge projektet var i sitt initiala och aktiva skede.Gemensamt hade de andra att de var chalmerister, men de trodde nog att de kunde ha behov av en filosof, som jag med.Utan självsäkre och populäre S, hade jag ju inte kommit med i nå't sån't nätverk, i a f. Småallergisk mot Chalmerister!
De här pappenheimarna, jag har i kontaktlistan, på skype, är folk som har cyklat från Göteborg till Kenya(!), under sommaren och en annan som är i Luxembourg, så det är klart man känner, att man inte har så mycket väsentligt att bidra med längre, till de involverade, även om man initialt, var med om (eller på), hur man nu ser det, (det kallas väl "stötta", eller "stödja"), " projekten". Man lärde sig mycket och fick, ett litet och ouppdaterat nätverk, i alla fall.
Se'n finns ju facebook, och i viss mån Linkedin, fast det senare är ju för "proffessionals", mest. "Facebook", vete 17, vem den är för, egentligen - grundaren förmodligen.
Ingen idé att "stötta" för mycket, man rentav ångrar den tid man la ned, liksom man ångrar tiden med f d familj o s v. Nu visar det sig att de går vidare utan att behöva en, längre och det är väl så. Ingen är ovärderlig. Men man "finns" ändå. Man "finns" på internet! :)
Men hur många ensamprojekt och nystartförsök, kräver det inte också av mig?
Retro ligger i tiden och 70-talet är på tapeten, för att travestera litet. Eftersom jag "tror" jag har en 70-80-tals lägenhet, var jag igår på Beckers och tittade på tapetprover, för att försöka få inspiration. Faktum är att jag blivit inspirerad av en tapetvägg jag sett på en av lägenheterna dom erbjuder en, att få dela i Lux. Med kortväggar i en ljus orange, medan korridoren då fick en mörkare nyans. Jag skulle vilja vända på färgsättningen. Ha kortväggarna mörkare, så att korridoren blir kortare. Än så länge innehåller projekt uppfräschning mest, att ta bort självhäftande plast ur köksskåpen. Vad stark sådan plast är! Bläh!
Jag skulle också, för sjutton gubbar, vilja kunna föra över bilder från kameramobilen till datorn, men helvete, heller!
Man hade nå'ra "findejtar", efter att hela färdtjänstens och "tjocka-Karlsson-på-taket"- gänget ockuperat besökslistan. :)) Det är findejtarna, in spe, som gör man får självförtroende dejta de andra. :))
Sen fick man "man i vit rock" som "flirt", på ännu en annan sajt.
Det vimlar av både män och dating-sajter, men männen som väsen, som någonting mysigt, finns ju inte där, när man behöver dem precis. Och till vad behöver man den besökslistan, i vilket fall?
Inte vet jag om det var "målare från Växjö", eller "läkare från Varberg", jag mest ville ha som sällskap, in på småtimmarna. Så det blev öl, kaffe och cigarrett &co - d v s Sveriges Radio&TV, med amerikanska urdåliga filmer på, som vanligt.
Klockan 11:48, i skrivandets stund, idag, har Varbergläkaren läst mitt mail. Jag föreslog skype. Ser bra ut att få några uppdaterade kontakter, där i alla fall.
S var visst och snokade inne på skype (han håller på med någon konstig begäran om att jag ska "skypa" (så han får onanera billigt i andra änden, förmodar jag, så han blir "fit for dating without his pants getting wet") - och då såg han ju, att jag inte heller jobbat med de andra deltagarna, sen förra hösten. Med det är han nog nöjd. Han vill inte att någon ska framstå som mer värdefull, än han själv. :))
Han ville visst hjälpa dem med sin programmeringskonst, men blev inte särskilt eftersökt så länge projektet var i sitt initiala och aktiva skede.Gemensamt hade de andra att de var chalmerister, men de trodde nog att de kunde ha behov av en filosof, som jag med.Utan självsäkre och populäre S, hade jag ju inte kommit med i nå't sån't nätverk, i a f. Småallergisk mot Chalmerister!
De här pappenheimarna, jag har i kontaktlistan, på skype, är folk som har cyklat från Göteborg till Kenya(!), under sommaren och en annan som är i Luxembourg, så det är klart man känner, att man inte har så mycket väsentligt att bidra med längre, till de involverade, även om man initialt, var med om (eller på), hur man nu ser det, (det kallas väl "stötta", eller "stödja"), " projekten". Man lärde sig mycket och fick, ett litet och ouppdaterat nätverk, i alla fall.
Se'n finns ju facebook, och i viss mån Linkedin, fast det senare är ju för "proffessionals", mest. "Facebook", vete 17, vem den är för, egentligen - grundaren förmodligen.
Ingen idé att "stötta" för mycket, man rentav ångrar den tid man la ned, liksom man ångrar tiden med f d familj o s v. Nu visar det sig att de går vidare utan att behöva en, längre och det är väl så. Ingen är ovärderlig. Men man "finns" ändå. Man "finns" på internet! :)
Men hur många ensamprojekt och nystartförsök, kräver det inte också av mig?
Retro ligger i tiden och 70-talet är på tapeten, för att travestera litet. Eftersom jag "tror" jag har en 70-80-tals lägenhet, var jag igår på Beckers och tittade på tapetprover, för att försöka få inspiration. Faktum är att jag blivit inspirerad av en tapetvägg jag sett på en av lägenheterna dom erbjuder en, att få dela i Lux. Med kortväggar i en ljus orange, medan korridoren då fick en mörkare nyans. Jag skulle vilja vända på färgsättningen. Ha kortväggarna mörkare, så att korridoren blir kortare. Än så länge innehåller projekt uppfräschning mest, att ta bort självhäftande plast ur köksskåpen. Vad stark sådan plast är! Bläh!
Jag skulle också, för sjutton gubbar, vilja kunna föra över bilder från kameramobilen till datorn, men helvete, heller!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar