Det är jag ju inte, utom på ett konstigt sätt. En pappa finns i mina gener och en annan i min fenotyp.Jag är inte ny-göteborsk "på samma vis" som socialsekreteraren är det och jag är glad för hon inte är nyliberal eller reaktionär utan att hon tagit reda på att det återinförts eller "finns",sociala program av klassisk modell, som tar itu med problem som blir för stora, i den stora "utnötningen"av, särskilt de ensamma kvinnor, som de tyckte fick lära sig leva i förorten, med doser av lämpor i kappsäcken.enligt s k nyliberal modell Idag .när man ser reportage från USA utgående från folks löner och vad de får att leva på, fattigdomspermanentandet,.ser man kapitalismens skugga falla på delar av befolkningen.Vägen ur "dödsskuggans dal", om den finns: De lågbetalda nödanställningarna", när de som glidit ur systemet. "egoistisk amerikansk dröm", ska tillbaka till det- åtminstone till en del av drömmen, ett stabilt boende.Oftast klantat sig ut ur systemet genom skuldsättning, varav hyresskulder,är lika förödande där som här *Vad jag bävar för den här flytten. Nu ar man "chansen att bo', men som sagt, hur många såna chanser har jag haft och hur väl har jag låtit mig nöja?*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar